Månadens föremål

November

foto av tre luskammar mot svart botten

Luskam - föremål ur museets kulturhistoriska samling

Att använda luskam ingick förr i den dagliga personliga kroppsvården. Problem med huvudlöss tillhör emellertid inte bara det förgångna. En gammal fördom är att det bara var fattiga och smutsiga som fick löss, men alla kan drabbas.

Idag är löss mycket vanligt förekommande på för- och lågstadieskolor. I Danmark finns en särskild Lusens dag och här i Sverige har det sen flera år funnits nationella avlusningskampanjer i skolan. En luskam har kortare avstånd mellan tänderna. Den används för att kamma ut hårlöss och ägg (gnetter). Ett vanligt sätt att upptäcka om man har huvudlöss är att titta noggrant i håret när det kliar. Färgen på en lus kan skifta mellan grå, brun, svart och röd. Skiftningarna kan bero på när de sugit blod. En lus är c:a två till fyra millimeter lång och genomskinlig. Äggen ser ut som små gulvita eller bruna vattendroppar och är c:a en mm stora. Idag finns även flera kemiska behandlingar att tillgå men resistensutveckling förekommer.

I museets samling finns ett 15-tal luskammar i material av mässing, trä eller horn.

September

foto av guldhalskragen Ållebergskragen, på svart skifferplatta

Guldhalskragen från Ålleberg

Den världsberömda guldhalskragen hittades 1827 vid Ållebergs norra ände av Lars Helgesson och Gustav Sandsjö vid ”uppgrävning av sten till spiselhällar, ungefär 36 alnar nedanom en lodrät klippvägg av berget”. Välkommen att se den välgjorda kopian här på museet, originalet förvaras på Historiska museet i Stockholm.

När den hittades var halskragen sönderbruten och några delar saknas än idag. Halskragen har satts samman av tre ihåliga rör och på dem myllrar det av små pålödda figurer, totalt finns 137 stycken. Här ses geometriska dekorer, djur- och människofigurer. En del av djuren finns i verkliga livet, andra som mytiska väsen från sagorna.

Visar kanske halskragen oss en mytologisk berättelse som vi idag inte längre minns? Är det kultdeltagare, rituella danser och tillbedjare med uppsträckta händer vi ser? Är det vaktande drakar, fåglar som spanar åt gudarna och kanske grisen Särimner som skymtar förbi? Vad dekoren betyder kan vi bara spekulera i.

Välkommen att se den välgjorda kopian här på museet, originalet förvaras på Historiska museet i Stockholm.

Augusti

breven från olika Falköpingsfirmor uppradade

Våren 2019 fick museet en samling med kuvert och brevpapper från gamla Falköpingsfirmor. Bilden visar ett urval av dem.

Det är: Mössebergs sanatorium, numera känt som Mössebergs kurort. Elin Mörks bosättningsaffär, ett långlivat företag på Storgatan som på senare år gett plats åt Kyrkans hus. R.E. Karlssons Egendomsaffär på Ranten, som vi inte vet så mycket om, den som känner till mer får gärna höra av sig. Johansson & Plith, en diverse- och speceriaffär vid torget, de hade även filialer på Mösseberg och utanför staden. Axel G. Lundgrens trikåfabrik, den låg längst ner på Storgatan. Rantens Hotell, ett gammalt företag som fortfarande finns kvar.

I museets arkiv finns mer material omkring företag som funnits här. Har du frågor om företag, eller vill dela med dig av uppgifter till oss, så hör av dig!

Juli

Solur

Solur

Solur - föremål ur museets kulturhistoriska samling

Att använda solen och dess skugga var ett tidigt ett sätt att mäta tiden. Tidigaste soluren är från Egypten cirka 3 500 f.Kr.

De äldsta flyttbara soluren var en skiva av sten, trä eller metall med en vinkelrätt stående skuggkastare. Skuggan är som kortast när solen står som högst, normaltid kl. 12 och under sommartid kl. 13. Omvänt är skuggorna som längst vid solens uppgång och nedgång. Under natten eller vid molnigt väder fungerar dock inte soluren. Här i Norden fungerar ett liggande solur (ekvatorialur) bäst. Om urtavlan har tim-gradering skall tolvstrecket ligga rakt i norr. Soluret anpassas utifrån platsen där det ska användas, timskalan blir beroende av ortens breddgrad (latitud).

Soluret ovan, inmärkt som solklocka, är av ljus sandsten. Härstammar från Årås gård i Kölingared och är märkt ”PJG ANNO 1656”. Inköpt till museet 1931.

Maj

Film

Nålbindningens grunder

Lena Josefson har dels gjort rekonstruktioner av Åslevanten men också tillverkat andra föremål i nålbindningsteknik.

Här visar hon hur hantverket går till.

April

bild av brandhake och nattväktarsax

Fruktan för brand fanns ständigt i äldre tiders trästäder och för att snabbare upptäcka en brand patrullerade nattetid en natt- eller brandvakt, ofta utrustade med brandhake eller nattväktarsax.

I den kulturhistoriska samlingen finns denna brandhake (t.v.) och nattväktarsax (t.h.), tillhörande skaft saknas. Fruktan för brand fanns ständigt i äldre tiders trästäder och för att snabbare upptäcka en brand patrullerade nattetid en natt- eller brandvakt.

Brandhaken användes för att riva ner taken så att elden lättare kunde släckas. Brandvakten kunde också få andra uppgifter såsom att upprätthålla ordningen på gatorna. Brandhaken försågs med tiden med en bygel som var lyrformad och tillsluten med två fjädrande armar. Då kunde brandvakten gripa bråkstakar om halsen, hålla dem fast och föra dem till häktet. Därav namnet brandvaktssax eller nattväktarsax. Huruvida nattväktarsaxen använts i Falköping eller inte förtäljer dock inte föremålets historia.

För den som vill se dessa föremål samt andra brandredskap finns möjligheten 4 maj. Då öppnar museet för visning av den kulturhistoriska samlingen på gamla Aristo.

Mars

svartvitt foto av en gaslykta

Apropå Earth Hour, klimatkris och energimedvetenhet . . .

Falköping hade gasverk till 1954. Det eldades med kol och koks och gav hushållsgas och offentlig belysning. Falköpings kommun tog över Elverket från 1948 och byggde ut detta för att ersätta gastillverkningen.

Alla väntade sig att behovet av energi skulle fortsätta att öka och tillgången likaså. Inte förrän energikrisen 1974 (med strypt tillgång och höjda oljepriser) och senare debatten om kärnkraft, började man tala om problemen med energin. Sedan dess har det ökade miljömedvetandet gjort att man även tänker på andra aspekter än ekonomin. Bland annat har kommunen satsat på fjärrvärme som ett sätt att minska oljeförbrukningen.

Earth Hour (jordtimmen) är en internationell kampanj som uppmanar hushåll och företag att under en timme släcka belysning och så långt möjligt även stänga av elektriska apparater för att uppmärksamma klimatfrågan. Kampanjen sker årligen och infaller ofta under sista lördagen i mars. Årets Earth Hour inträffar därmed lördag 30 mars kl. 20.30 - 21.30.


Februari

foto av fyndet av vanten

För hundra år sedan hittades en vante i Åsle mosse. Den daterades med hjälp av pollenanalys till äldre järnålder, och blev känd som Nordens äldsta nålbundna textilfynd. En sanning som senare omrövades.

För hundra år sedan hittades en vante i Åsle mosse. Upphittaren Frithiof Svensson tog hem vanten, lagade den och la den i en byrålåda. Vanten upptäcktes på nytt 12 år senare vid en inventering av allmogetextilier. Den daterades då med hjälp av pollenanalys till äldre järnålder, och blev känd som Nordens äldsta nålbundna textilfynd.

 

År 2002 visade en C14-datering att vanten istället tillverkats någon gång mellan år 1510-1640. Vanten är en vänstervante, gjord av ganska grovt ullgarn. Från början har den varit ofärgad, men har efter många år i mossen färgats brun. Runt kanten har det funnits fransar i rött och grönt av finare och glansigare garn. Nålbindnings-tekniken som vanten är gjord i hittar vi ingen annanstans.

 

Utställningen Åslevanten och andra oväntade fynd pågår t o m 3 mars. Här visas även nya nålbundna alster tillverkade av kreativa hantverkare. Vill du prova på? Anmäl dig till workshopen den 20/2!

 

 

Januari

svartvitt foto av storgatan 12 i Falköping

Fotografiet är förmodligen från 1920-talet och visar Storgatan 12, det s.k. Hallenska huset. Huset byggdes i två omgångar, den första 1878.

Förr ledde en portgång på mitten rakt genom huset ut till bakgården och på var sida om porten fanns nedgångar till källarbutiker. Sparbanken låg här 1878-1928, på tre olika platser i huset. Sedan har Jordbrukskassan haft lokaler här. Lindbloms, som syns på bilden, är en av stadens äldsta butiker. Egron Söderströms var en speceriaffär. När den lagts ned delades den lokalen i två.

Fotot finns i Falbygdens museums samlingar. Här finns många andra intressanta bilder. Flera tusen av dem är sökbara på nätet, via DigitaltMuseum.se.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Du kan också komma in till oss på museet och fråga om det är något särskilt motiv du söker.